fridenpaden Inc.

Hurra! Windows Movie Maker: Ett filmprogram som är lätt att använda!

Vad har man för nytta av ett bra användarvänliga funktioner om programmet inte kan ta VOB-filer som den påstår sig kunna?

Jag har använt en Sony videokamera som spelar in på DVD-RW. Den inspelade filmen läggs på DVD:n som en VOB-fil (Video OBject).  När jag ska ladda upp filen från DVD:n till WMM så säger skräddaren nej. Jag har testat med att recoda filen till avi (använde en testversion av Movavi Converter 6). Då laddar WMM upp filen men man kan inte arbeta med den. Det går inte ens att starta filmen.

Vad ska man behöva göra för att använda Microsoftprogram som egentligen ska fungera? Jag har kollat forum på nätet om detta och det verkar som om jag inte är ensam med problemet.

Som ni märker så har jag varit på LIDL för första gången i hela mitt liv och jag har redan kommenterat deras Nasi Goreng. Man skulle kunna kommentera deras ipackningsområden i kassorna (eller brist rättare sagt) och man skulle kunna kommentera deras vägg där LIDL nämner deras kvalitétsvarumärken som jag aldrig hört talas om. Men jag fortsätter med deras mat. Kalkonen var jag tvungen att kasta eftersom den hade frysts in innan försäljning så att skivorna satt fast i varandra vilket resulterade i att man fick slamsor på mackan.

Deras isté är ganska gott. Det är av varumärket Solevita. För att klaga på något så hade jag svårt att öppna förpackningen.

Hur ska man öppna detta? Det ser ut som något man drar bort men det fungerade inte. Efter ett tag insåg jag att man skulle lyfta den högra delen uppåt. Hålet blev jättekonstigt.

Glad att jag lyckade öppna förpackningen skred jag till verket.

Det kanske inte syns så bra men drycken kluckade fram i små vätskemängder istället för att rinna i ett lätt flöde. 

Drycken innehåller hela "0,12 % extrakt av svart te", vilket gör Solevitas Ice Tea Lemon till en smakupplevelse.

Polisen i slutet är jag. Ibland känns det så i varje fall.

Många fula monument över kända personer har man ju sett. Torsten Ehrenmark har tillägnats en park i Örebro intill Svartån. Det är en stor ära att få en park uppkallad efter sig (bättre än Himmelska fridens torg i alla fall). Men kunde inte monumentet varit vackrare och mer genomarbetat?

Två reklamfilmer för Microsoft visas för närvarande i USA. De är långa och har en speciell humor. Första filmen är lite trevande men andra filmen är en riktig knockout. Jag väntar ivrigt på nästa film i serien.
 
Skor


Att connecta med den riktiga världen

Bensinmätaren lurade mig idag så jag blev tvungen att mellanlanda i Strängnäs. På Statoilmacken där har de Mälardalens sämsta baguetter, levererade från företaget Salt&peppar. Jag köpte en "ost- och skink"-baguette.  Osten var rinnig, gurkan var slapp och våt och skinkan luktade mysko. Jag åt hälften av hunger men kastade resten av den kladdiga degklumpen i soporna.

Nä men, heter du Frid? Då känner du den och den som bor där och där?, brukar de säga när man presenterar sig. Så får man dra sin historia om att Frid är ett gammalt soldatnamn och är ett relativt vanligt namn i Sverige. Det finns 38 stycken Fridare i telefonkatalogen bara i Eskilstunaområdet, och nej (!), vi är inte släkt allihopa. Att det finns två stycken Andreas Frid i Eskilstuna står av någon anledning inte i telefonkatalogen. Det beror nog på att den andre är för ung.

Andreas är ett vanligt namn bland 70-talisterna så jag fick tilltalsnamnet Frid redan i lågstadiet och efter ett tag vande man sig med namnet och började presentera sig såsom Frid. Det har inte alltid fungerat så bra. Antingen uppfattar den andra parten inte namnet. "Vad sa du att du heter?" "Frid? Är det ditt förnamn?" Själv har man blivit en mästare på dåliga ordvitsar. Jag tror att det är en försvarsmekanism mot alla dåliga skämt man hört av folk man träffat under årens lopp. "Hej, jag heter Frid."...
"Ah, fridens liljor!"
"Frid vare med eder."
"Frid och fröjd"
"Himmelska fridens torg"
"Här är det fridfullt"
"Fridhemsplan"
osv osv
När jag gick på eftermiddagsfritids under åren nio till tolv var vi tvungna att skriva våra namn på en närvarolista när vi anlände och stryka över namnet när vi gick. Inte en dag gick utan att någon hade skrivit dit "på jorden" efter mitt namn. Jag får fortfarande några försök till ordskämt på mitt namn varje vecka men det brukar vara de gamla vanliga skämten. Det har gått tre år sedan jag hörde något nytt och innovativt. Personen i fråga var då en omåttligt idérik skojare, numera kåsör, som lyckades få till det.

Ett bevis på att Fridarna ändå är många i Eskilstuna är att jag har fått andra Fridars post i min brevlåda ända sen jag flyttade hemifrån på 90-talet. I min nuvarande fastighet har det, utöver mig själv, bott fyra andra Fridare under de tre år jag residerat på adressen. I min trappuppgång finns det fyra lägenheter.När jag flyttade in var vi tre Fridare i samma trappuppgång och eftersom jag bor längst ned får jag alla andras brev. Bara idag fick jag två brev, båda adresserade till någon annan än mig själv. Som tur är så var det räkningar. Det är förståeligt om brevbäraren gör misstaget en gång. Men "fool me once, shame on me, fool me twice, shame on you". Brevbärarna borde ha lärt sig att det bor fler Fridare i huset och att M Frid eller O Frid inte betyder A Frid. Vi har i varje fall inte samma förnamn. En sommardag förra året damp det ner brev i lådan då jag var hemma. Strax därpå ringde det på dörren. Det var brevbäraren som med skam i ansiktet ursäktade sig att han av misstag lagt i fel brev. Irriterande är också alla telefonförsäljare. Jag har NixTelefoni och ska ej störas av energiska telefonförsäljare, ändock så ringer försäkringsbolag, telefonbolag och Mr Music-liknande företag hela tiden och ber om att få prata med M eller den andra A som för en tid bodde i huset. Då jag just hade flyttat in ringde Slitz och ville prata med M. Jag sa att de hade fått fel nummer och förklarade situationen. Till slut bad jag försäljaren att radera mitt nummer på listan. En vecka senare ringde de igen.

I framtiden kanske jag byter efternamn till Xzblts.

Magnus Nordin skriver i "Din Teknik" (08/08) om den unga killens önskepresent på 1950-talet, kemilådan. Favoritlådan som gick på $ 50 var Gilberts U-238 Atomic energy lab. I lådan fick man tre radioaktiva isotoper, fyra uranhaltiga bergarter, geigermätare och ett litet spinthariscope som man använde för att titta på atomers sönderfall.

På lådan hade man tryckt "spännande!" och "Säkert!" med stora bokstäver. Frågan är hur säker den verkligen var.
Ett kul text i en kul tidning.

Endast tre veckors semester hade jag men vägverket hann sätta upp sju nya kameror på en 15-20 minuters vägsträcka. Från Hjulstabron till Enköping sitter de utplacerade på de mest helvetiska ställena. Enköpingsnäs har dock bara en kamera. Men det här betyder att man verkligen MÅSTE sakta ned innan skylten med 70 och inte vid skylten, för direkt efter kommer kameran, flera gånger precis efter en sväng också. Visst finns det skyltar som förvarnar men skyltarna sitter endast max hundra meter från kameran.
 

Här en en bra upplysande skylt.




Enköping! What can you do?

"Faust" var i Stockholm i fredags. En av de STORA krautgrupperna. Jag sätter namnet inom citationstecken då endast två av originalmedlemmarna är kvar. Kan det ha låtit något åt det här hållet?

Är det någon som vill ha en filmprojektor?

Två filmer finns också: gamla tecknade filmer från Warner Bros. Jag är osäker på om den fungerar. Snabbtestade den men fick inte igång den. Kanske är jag för otekniskt? Kanske behövs det en ny rem? Ger i varje fall bort den.

Hör av er innan lördag för då skänker jag den till Röda Korset.

Vem i sitta rätta sinne använder Googles "Jag har tur"?

Av vad jag har förstått så hamnar man direkt på översta träffen i listan. Om man t ex söker på "Tyskland" får man ca 13,4 miljoner träffar. Men om man har tur så kommer man direkt till det lilla underbarnet Wikipedia som många älskar blint och hänsynslöst.

Det visar sig att det mesta man söker på med valet "jag har tur" hänvisas till Wikipedia, inte allt men mycket.

"Jag har tur" borde bytas ut mot "Jag bryr mig inte".

Google själva skriver: "Med en "Jag har tur"-sökning lägger du mindre tid på att söka efter webbsidor och mer tid på att läsa dem". Som jag anser det så är det bättre att lägga tid på att hitta bra information än att snabbt få in osäker och ej källkritiserad information.

Jag ville även besöka google.com för att se om den fungerade likadant men det är en omöjlighet. När man skriver google.com så omdirigerad till den svenska sidan.