Frid?
Nä men, heter du Frid? Då känner du den och den som bor där och där?, brukar de säga när man presenterar sig. Så får man dra sin historia om att Frid är ett gammalt soldatnamn och är ett relativt vanligt namn i Sverige. Det finns 38 stycken Fridare i telefonkatalogen bara i Eskilstunaområdet, och nej (!), vi är inte släkt allihopa. Att det finns två stycken Andreas Frid i Eskilstuna står av någon anledning inte i telefonkatalogen. Det beror nog på att den andre är för ung.
Andreas är ett vanligt namn bland 70-talisterna så jag fick tilltalsnamnet Frid redan i lågstadiet och efter ett tag vande man sig med namnet och började presentera sig såsom Frid. Det har inte alltid fungerat så bra. Antingen uppfattar den andra parten inte namnet. "Vad sa du att du heter?" "Frid? Är det ditt förnamn?" Själv har man blivit en mästare på dåliga ordvitsar. Jag tror att det är en försvarsmekanism mot alla dåliga skämt man hört av folk man träffat under årens lopp. "Hej, jag heter Frid."...
"Ah, fridens liljor!"
"Frid vare med eder."
"Frid och fröjd"
"Himmelska fridens torg"
"Här är det fridfullt"
"Fridhemsplan"
osv osv
När jag gick på eftermiddagsfritids under åren nio till tolv var vi tvungna att skriva våra namn på en närvarolista när vi anlände och stryka över namnet när vi gick. Inte en dag gick utan att någon hade skrivit dit "på jorden" efter mitt namn. Jag får fortfarande några försök till ordskämt på mitt namn varje vecka men det brukar vara de gamla vanliga skämten. Det har gått tre år sedan jag hörde något nytt och innovativt. Personen i fråga var då en omåttligt idérik skojare, numera kåsör, som lyckades få till det.
Ett bevis på att Fridarna ändå är många i Eskilstuna är att jag har fått andra Fridars post i min brevlåda ända sen jag flyttade hemifrån på 90-talet. I min nuvarande fastighet har det, utöver mig själv, bott fyra andra Fridare under de tre år jag residerat på adressen. I min trappuppgång finns det fyra lägenheter.När jag flyttade in var vi tre Fridare i samma trappuppgång och eftersom jag bor längst ned får jag alla andras brev. Bara idag fick jag två brev, båda adresserade till någon annan än mig själv. Som tur är så var det räkningar. Det är förståeligt om brevbäraren gör misstaget en gång. Men "fool me once, shame on me, fool me twice, shame on you". Brevbärarna borde ha lärt sig att det bor fler Fridare i huset och att M Frid eller O Frid inte betyder A Frid. Vi har i varje fall inte samma förnamn. En sommardag förra året damp det ner brev i lådan då jag var hemma. Strax därpå ringde det på dörren. Det var brevbäraren som med skam i ansiktet ursäktade sig att han av misstag lagt i fel brev. Irriterande är också alla telefonförsäljare. Jag har NixTelefoni och ska ej störas av energiska telefonförsäljare, ändock så ringer försäkringsbolag, telefonbolag och Mr Music-liknande företag hela tiden och ber om att få prata med M eller den andra A som för en tid bodde i huset. Då jag just hade flyttat in ringde Slitz och ville prata med M. Jag sa att de hade fått fel nummer och förklarade situationen. Till slut bad jag försäljaren att radera mitt nummer på listan. En vecka senare ringde de igen.
I framtiden kanske jag byter efternamn till Xzblts.
Andreas är ett vanligt namn bland 70-talisterna så jag fick tilltalsnamnet Frid redan i lågstadiet och efter ett tag vande man sig med namnet och började presentera sig såsom Frid. Det har inte alltid fungerat så bra. Antingen uppfattar den andra parten inte namnet. "Vad sa du att du heter?" "Frid? Är det ditt förnamn?" Själv har man blivit en mästare på dåliga ordvitsar. Jag tror att det är en försvarsmekanism mot alla dåliga skämt man hört av folk man träffat under årens lopp. "Hej, jag heter Frid."...
"Ah, fridens liljor!"
"Frid vare med eder."
"Frid och fröjd"
"Himmelska fridens torg"
"Här är det fridfullt"
"Fridhemsplan"
osv osv
När jag gick på eftermiddagsfritids under åren nio till tolv var vi tvungna att skriva våra namn på en närvarolista när vi anlände och stryka över namnet när vi gick. Inte en dag gick utan att någon hade skrivit dit "på jorden" efter mitt namn. Jag får fortfarande några försök till ordskämt på mitt namn varje vecka men det brukar vara de gamla vanliga skämten. Det har gått tre år sedan jag hörde något nytt och innovativt. Personen i fråga var då en omåttligt idérik skojare, numera kåsör, som lyckades få till det.
Ett bevis på att Fridarna ändå är många i Eskilstuna är att jag har fått andra Fridars post i min brevlåda ända sen jag flyttade hemifrån på 90-talet. I min nuvarande fastighet har det, utöver mig själv, bott fyra andra Fridare under de tre år jag residerat på adressen. I min trappuppgång finns det fyra lägenheter.När jag flyttade in var vi tre Fridare i samma trappuppgång och eftersom jag bor längst ned får jag alla andras brev. Bara idag fick jag två brev, båda adresserade till någon annan än mig själv. Som tur är så var det räkningar. Det är förståeligt om brevbäraren gör misstaget en gång. Men "fool me once, shame on me, fool me twice, shame on you". Brevbärarna borde ha lärt sig att det bor fler Fridare i huset och att M Frid eller O Frid inte betyder A Frid. Vi har i varje fall inte samma förnamn. En sommardag förra året damp det ner brev i lådan då jag var hemma. Strax därpå ringde det på dörren. Det var brevbäraren som med skam i ansiktet ursäktade sig att han av misstag lagt i fel brev. Irriterande är också alla telefonförsäljare. Jag har NixTelefoni och ska ej störas av energiska telefonförsäljare, ändock så ringer försäkringsbolag, telefonbolag och Mr Music-liknande företag hela tiden och ber om att få prata med M eller den andra A som för en tid bodde i huset. Då jag just hade flyttat in ringde Slitz och ville prata med M. Jag sa att de hade fått fel nummer och förklarade situationen. Till slut bad jag försäljaren att radera mitt nummer på listan. En vecka senare ringde de igen.
I framtiden kanske jag byter efternamn till Xzblts.
Kommentarer
Trackback