I'm Feeling Lucky

Vem i sitta rätta sinne använder Googles "Jag har tur"?

Av vad jag har förstått så hamnar man direkt på översta träffen i listan. Om man t ex söker på "Tyskland" får man ca 13,4 miljoner träffar. Men om man har tur så kommer man direkt till det lilla underbarnet Wikipedia som många älskar blint och hänsynslöst.

Det visar sig att det mesta man söker på med valet "jag har tur" hänvisas till Wikipedia, inte allt men mycket.

"Jag har tur" borde bytas ut mot "Jag bryr mig inte".

Google själva skriver: "Med en "Jag har tur"-sökning lägger du mindre tid på att söka efter webbsidor och mer tid på att läsa dem". Som jag anser det så är det bättre att lägga tid på att hitta bra information än att snabbt få in osäker och ej källkritiserad information.

Jag ville även besöka google.com för att se om den fungerade likadant men det är en omöjlighet. När man skriver google.com så omdirigerad till den svenska sidan.

bokrecensioner 28 april

   

Allan Edwall

I helgen loppisfyndade jag två av Allan Edwalls formidabla album (Färdknäpp och Grovdoppa) för en femma styck.

De är båda i otroligt bra skick. Jag har aldrig varit med om det förut men det visade sig att Grovdoppa till och med var plomberad. Jag ville verkligen inte bryta plomberingen men Edwall är värd att lyssnas på. Det är nästan hädelse att låta en Edwallplatta ligga ospelad i 29 år.

Chaos Theory = Tärningsspelaren?

Okej, jag har varit inne i en Ryan Reynolds-period ett tag nu. The Nines visade sig vara Crappy crap crap, eller i varje fall långt ifrån mina förväntningar. Som tur är så sprutar Reynolds ur sig filmer just nu.

"The Chaos Theory" handlar om en man som lever livet efter listor. När han en dag råkar missa en sak på listan staplar sig problemen på varandra och han bestämmer sig för att aldrig bestämma en enda sak till i livet (här skulle Jonas Hallberg frågat om man verkligen måste lägga till "i livet", säger inte det säg själv?). Här efter har Reynolds alltid med sig lappar där han skrivit möjliga val. Han måste sedan göra det som står på den valda lappen.

Idén påminner alltför mycket om Tärningspelaren av Luke Reinhart. Jag läste att boken skulle filmatiseras. Kanske är detta filmatiseringen? En hel del kan ju hända i processen. Vad tror ni?

Pellefanter allihopa

WGA-Fascism.jpg


Aargh!

Mitt internet är nere. Måste vara viruset. Jag fick bort tio av de 18 virusen jag hade i datorn men ändå vill inte internet.

Dags att göra om och göra rätt.

Räkna med färre inlägg en tid framöver.


Anne på Grönkulla

Tro det eller ej, men det är svårt att pracka på yngre L. M. Montgomerys "Anne på Grönkulla". Den största orsaken är att den senaste utgivningen är alltför gammal; omslagen ser ut som något man hittat på en soptipp. Omslaget är 50 % av försäljningen och det tilltalar en inte det minsta. De utgåvor jag har hittat på sistone har både första och andra delen i ett, vilket resulterar i en finfin tegelsten eller dörrstoppare, eller kanske lövpress för de på spraydate som "gillar promenader i naturen".

Men man ska inte döma en bok på dess omslag (Go Bo Diddley!). Innehållet sprudlar. Idag har jag avslutat första miniserien som kom 1985, den med Colleen Dewhurst och Megan Follows. Miniserien är inte lika mäktig som boken men tillhör de goda få som lyckas. Jag räknar med att de flesta såg serien i början av 90-talet när den gick på tv. Strax därefter startade "Vägen till Avonlea", även den en bra men lite för utdragen tv-serie. Jag avslutar detta inlägg med ett Jack Lemon-fna som är taget ur tomma luften.

FNA!


Man måste hålla väskan på ett speciellt sätt, annars går den upp.

Dragon's Lair Review av AngryVGnerd


Jag hade Dragon's Lair till mitt Atari när jag var liten. Jag kom lite längre än AngryVideoGameNerd, men klarade aldrig första nivån. Det är alltid kul att uppleva gamla minnen och hur jävla irriterad man var på det här spelet.

Och vad fasiken är det med ålderskontrollen? Jag var tio när jag spelade skräpet men nu när man är gammal och grå och bäbisar som kommit rakt ut ur mammas mage ser värre saker inom sin första timme måste man bevisa att man är 18 bara för att få se ett skelett!

G&W: Super Mario Bros Special YM-901 (60/60)

 
Jo men visst är det Super Mario Bros som även gavs ut i crystal screen-format och i new widescreen-format 1984. Den här extremt ovanliga utgåvan såldes aldrig i butik utan kunde bara vinnas i en Nintendotävling i Japan där man tävlade i ett 8-bitars NES-spel. Enligt den information jag har så producerades ändå hela 10.000 exemplar av spelet (även om få existerande finns dokumenterade). Många är försvunna och det är troligt att många exemplar finns hos samlare i asien. Den asiatiska samlarvärlden är inte dokumenterad på samma sätt som den västerländska.

Samlarkollektivet i väst kände inte ens till detta spel förrän den dök upp 2001 och ställde till med stort rabalder. Två sidor skapades direkt. Den ena ansåg direkt att det rörde sig om ett legitimt Game&Watch eftersom spelet kom från Nintendo inom årsramarna 1980-1991. Själva spelet, Super Mario Bros, är ett spel som använts tidigare i G&W-serien och så har spelet ett typisk modellnummer på baksidan (YM-901). Motståndarnas största argument var att spelet inte såldes till allmänheten och att Game&Watch-loggan inte finns tryckt på spelet. Jag tycker att det är ganska starka argument mot att införa spelet i den kompletta samlingen. Länge ansåg jag att YM-901 var "extramaterial" som fanatiska samlare kunde leta efter när de kompletterat sin 59/59-samling. Med åren har de senare argumenten tappat grund. I och med startandet av
Mike's G&W-forum för några år sedan så cementerades YM-901 i den kompletta samlingen. Den samlarlista, som listar (aktiva) västerländska samlare (duh!), har inkluderat det 60:e spelet och eftersom forumet har blivit den primära Internetsidan för G&W-samlare kan man numera inte bortse från den dyra gulingen.

G&W: Flagman (59/60)


Flagman från silverserien (maj 1980) är numera det mest rara och dyraste spelet av de som såldes i butik. Ganska tråkigt är det och otypiskt game&watch. Man ska följa John. Mer än så är det inte. Mitt exemplar är en amerikansk Mego-utgåva.

Charlton Heston

Vad skulle jag vara för filmfanatiker om inte även jag väljer att lägga in en notis om Charlton Hestons bortgång? Jag har i och för sig bara sett nio filmer med honom men han var en favorit. Jag har nog nämnt honom tillräckligt mycket de senaste åren för mina polare att de skulle inse att NRA är rätt bra och gå ut och skjuta sig bara för slippa höra mitt snack om Heston.

Generellt anses Ben-Hur vara Hestons bästa film. Jag anser att den är aningen seg. Jag gillar "De tio budorden" mycket bättre. Snacka om mastodontfilm! Om man vill gotta sig i Heston så ska man börja här. Resten av listan ser ut så här:

2. Apornas planet (varför inte. Klassisk scifi)
3. Soylent Green (kanske inte klassisk scifi men kult och faktiskt en mycket bra film)
4. Chiefs (miniserie om rasism i södern.)

Jag har kämpat som en galning att få tag på "En djävulsk fälla" (Touch of Evil) men misslyckats. Räknar med att även den är bra.

Oavsett vad ni gör så får ni inte dö innan ni sett de tre första på min lista.

Bokrecensioner april Hcf

       

Superhero Movie - recension DN

Alla som trycker ner de nya parodifilmerna som kommit de senaste tio åren borde sättas på pedistal och hyllas som massmediala hjältar. Fredrik Strage är den senaste i raden av kritiker.

Jag hoppas lika många ser "Superhero Movie" som såg Paris Hiltons senaste film när den gick upp i USA.

Citat ur Strages recension:

"Mest intressant är affischen där Dragonfly låter sin arm slingra sig runt Pamela Andersons midja, likt gummimannen Reed Richards i "Fantastiska fyran". I filmen har Dragonfly inte den superkraften - vilket tyder på att inte ens killen som designade affischen orkade se "Superhero movie". Jag klandrar honom inte."

Jag tycker det säger allt. Strage gav filmen en etta.

The Incredible Hulk

90 % av alla filmer om superhjältar har gjort mig besviken men ändå är jag naiv nog att hoppas när det dyker upp nya. Jag gillar ju inte ens serietidningarna, hur skulle jag då tycka om filmerna? Silversurfaren är mina favoritfigur i marvelvärlden men den filmen sög ju grävlingsballe.

Även om The Hulk inte var en exceptionell film så njöt jag ändå av de sekvenser Banner var förvandlad. De flesta hatade filmen till den grad att det är en ny Hulk på gång. Inte en uppföljare utan ett nytt försök kan man säga. Trailern ser okej ut. Jag gillar att man inte ser så mycket av de gröna bitarna. Hoppas det är så i filmen också. 

 

G&W: Mickey Mouse panorama (58/60)


Mickey Mouse Panorama (DC-95) släpptes i februari 1984 och tillhör de där superrara spelen. Vid den här tiden gick produktionen på rutin och man hade en säljsvacka som sedan skulle gå upp igen. Den mindre omtanken kan man se i modellnumret DC-95. Ungefär samtidigt som MM kom även Donkey Kong Cirkus i panoramaserien. Självklart skulle DC-95 ha varit modellnumret till Donkey Kong Cirkus men Nintendo lyckades blanda ihop spelen.

Jag var jätterädd att spelet jag köpt skulle vara dåligt, trots garantier från säljaren. Många av panoramaspelen lider av "döda kristaller" på grund av att bandet mellan basenheten och den övre vinklade skärmen ofta lossar tillräckligt mycket för att allt inte ska hänga med. Jag tycker att kristallerna i mitt exemplar rör sig konstigt  med måste medge att allt ändå ser korrekt ut. Mest besviken blev jag nog på den totalt usla spelkvalitén. Om betyg gavs skulle jag ge Mickey Mouse Panorama 2/10 i spelkvalité och 8/10 i utseende.

Spelet går ut på att man är Mickey Mouse, står på en boll och ska jonglera käglor. Men akta dig för de brinnande facklorna Musse! Musse har alltid varit en tönt bland Disneys figurer.

Bokrecensioner april

Omslaget av boken Klaras hemlighet    













filmstatistik mars 2008

Antal långfilmer sedda: 20 (inkl 1 omsedda)

Filmer under 40 min: 8 (inkl. 1 omsedd. sammanlagt 95 min)

Medelbetyg nysedda: 2,8


Nysedd film uppdelat på årtionden:
00: IIIIIIIIIIIIIIIIIIII

90: III

80: I

70: I

60: II


Nationer: (nysedda)

USA: 15

Kanada: 3

UK: 3

Japan: 1

Australien: 1

Samproduktioner: 3


Tre bästa nysedda:


5 Madame Tutli-Putli (2007)


4 Strictly Ballroom (1992)


4 Mr. Magorium's Wonder Emporium (2007)


Tre sämsta nysedda:


1 Coneheads (1993)



Betygsfördelning LÅNGFILMER, nysedda:

5:

4: IIIII

3: IIIIIII

2: IIIIIII

1: I


Kommentar: Hemsk dålig månad, kvantitetsmässigt. Tuff arbetsmånad har betytt mycket sitcom för att lugna nerverna (bland annat "Dream On", säsong 1 & 2 inköpt). Å andra sidan ligger betygsmedlet högre än vanligt. Inget kan slå oscarsnominerade "Madame Tutli-Putli" som var överlägset bäst. Och så har jag äntligen sett styggelsen Coneheads då jag fastnade framför TV4FILM med deras underbara utbud. Casshern var nog den konstigaste filmen jag sett på många, många månader. Rekommenderas för en annorlunda filmupplevelse.

Japanska bildorgien Casshern!


G&W: Ball (57/60)


Ball var det första spelet som Nintendo släppte 1980. Det kom aldrig till Sverige (importören på Bergsala upptäckte inte G&W förrän Fire kom). I USA var det företaget Mego som importerade G&W under första året 1980. De ändrade spelens namn. Game&Watch byttes till TimeOut och själva spelets namn byttes till "Toss Up". Det spel jag äger är som ni ser på bilden just ett sådant USA-sålt spel. Nintendo var tydligen inte så glada över ändringen för redan året efter var det NOA (Nintendo of America) som stod för importen. 

Hur är då spelet? En ful gubbe jonglerar tre bollar. Man flyttar armarna fram och tillbaka med knapparna. Intressant är att man bara har ett försök på sig. Om man tappar en boll är spelet slut.

Den vita förpackningen visar även på att just detta exemplar inte var avsett för att säljas. Spelen med de vita kartongerna skickades ut till butiksägarna som PR eller testspel och då behövdes inga fancy kartonger. Vitt dög gott.

The Tales of Beedle the Bard

Efter att ha tjänat otroliga summor på Potter-böckerna och har varit rejält supersnål och sniken när det gäller alla anda offsprings till Potter-konglomeratet så har J.K. Rowling skribblat ned berättelsen som Hermione läste i Deathly Hallows. Sju handskriva exemplar blev det. Sex gav hon bort till vänner medan den sista auktionerades ut på Sotheby's i London. Amazon.com vann budgivningen som stannade på £1,950,000. Pengarna går till välgörande ändamål. Med tanke på snikna Rowling är det otroligt att hon inte norpade pengarna för egen del.

 

Det tar aldrig slut.