Ramel
Först hade jag inte tänkt skriva något om Ramels bortgång eftersom alla tidningar var så snabba med det men eftersom jag verkligen gillade honom så finns det nog något jag kan hitta på, väl?
För ett par år sedan visade SVT ett ganska bra, men alltför kort, program om Povels framfart genom seklet. Trots SVT:s trevliga öppna arkiv finns dokumentären inte med eftersom upphovsrättslagen förbjuder återspelningen av musik.
Däremot kan man få en härlig återblick på Povels liv sammanfattat på två timmar på suveräna P1. Programmet heter Ramel runt på 80 år och är från 2002. Man får höra musik mellan berättande om hans liv. Det är alltså inte fokus på musiken utan människan bakom. Första delen hinner slänta upp till nånstans på 50-talet.
Att välja ut några favoriter är omöjligt, en av orsakerna är att 90 % av det han gjorde på 1960-talet var världsklass, t ex revyerna "Ta av dig skorna" (evolutionsrevyn med topparna "Digga Darwin", "Tummen" och "Ta av dig skorna"), "De sista entusiasterna" (med topparna "De sista entuasiasterna", "Flickor", "Orden brukar komma när man sjunger", "Pilotti", "Toner, toner toner" och sentimala "Mitt glada trettiotal"), "På avigan" (med topparna "Den sista jäntan", "Birth of the gammaldans", "OK, hit med stålarna" och "Håll musiken igång").
1940- och 1950-talet var inte dåligt det heller. Här är lite jag tänker från den perioden: "Titta det snöar" var en stor låt även om jag gillar uppföljaren "Titta jag flyger" mer. När jag hör "Far jag kan inte få upp min kokosnöt" tänker jag alltid på "Mitt liv som hund" och "... där hemma!". Jag skulle gärna vilja veta vad han sa i Frankrike som fick alla att rycka på näsan. Och vem kan glömma "Småfoglarne....na!"? Jag skulle gärna vilja se det där gomseglet som svajade i "Sturske Laban". I "För dum" från 1952 får vi höra Martin Ljungs första samarbete med Povel, en fjärrorgelimitation spelad på hans egna organiska instrument "Halsophonen". Värt pengarna bara det.
Jag har "bara" nio skivor med Povel men det finns ändå många grymma låtar. Utöver de över utvalda kan jag när som helst dra på "Var är tvålen?", "Varför är det ingen is till punchen?", "The Sukiyaki Syndrome", "Johanssons boogie-woogieval" (det ska va tre-steg i takten...till Tranås i Småland), "The Nej Tack Jump" (Povels inlägg i Kärnkraftsfrågan 1980), "Alla har vi varit små" mm mm.
Jag tycker att han var en bra berättare och inte bara en duktig ordvändare. "Mitt glada trettiotal" kan man höra i "Ramel runt på 80 år". Min favorithistoria är nog "Visa om Holger Löwenadler". 1978 hade Povel blivit invald i Sällskapet Stadsbudskåren: Povel hade fått "mössa nr 16" efter Holger Löwenadlers bortgång och förväntades hålla ett minnestal över hans efterträdare. Men enligt honom själv är han ingen bra talare så han skrev en låt istället.
Endast en film har jag sett och det är "Rattata". Povel gjorde kanske inte fler filmer? Jag har faktiskt ingen aning. Men den är bra och Gunwer är söt. Povel var inte söt men human.
För ett par år sedan visade SVT ett ganska bra, men alltför kort, program om Povels framfart genom seklet. Trots SVT:s trevliga öppna arkiv finns dokumentären inte med eftersom upphovsrättslagen förbjuder återspelningen av musik.
Däremot kan man få en härlig återblick på Povels liv sammanfattat på två timmar på suveräna P1. Programmet heter Ramel runt på 80 år och är från 2002. Man får höra musik mellan berättande om hans liv. Det är alltså inte fokus på musiken utan människan bakom. Första delen hinner slänta upp till nånstans på 50-talet.
Att välja ut några favoriter är omöjligt, en av orsakerna är att 90 % av det han gjorde på 1960-talet var världsklass, t ex revyerna "Ta av dig skorna" (evolutionsrevyn med topparna "Digga Darwin", "Tummen" och "Ta av dig skorna"), "De sista entusiasterna" (med topparna "De sista entuasiasterna", "Flickor", "Orden brukar komma när man sjunger", "Pilotti", "Toner, toner toner" och sentimala "Mitt glada trettiotal"), "På avigan" (med topparna "Den sista jäntan", "Birth of the gammaldans", "OK, hit med stålarna" och "Håll musiken igång").
1940- och 1950-talet var inte dåligt det heller. Här är lite jag tänker från den perioden: "Titta det snöar" var en stor låt även om jag gillar uppföljaren "Titta jag flyger" mer. När jag hör "Far jag kan inte få upp min kokosnöt" tänker jag alltid på "Mitt liv som hund" och "... där hemma!". Jag skulle gärna vilja veta vad han sa i Frankrike som fick alla att rycka på näsan. Och vem kan glömma "Småfoglarne....na!"? Jag skulle gärna vilja se det där gomseglet som svajade i "Sturske Laban". I "För dum" från 1952 får vi höra Martin Ljungs första samarbete med Povel, en fjärrorgelimitation spelad på hans egna organiska instrument "Halsophonen". Värt pengarna bara det.
Jag har "bara" nio skivor med Povel men det finns ändå många grymma låtar. Utöver de över utvalda kan jag när som helst dra på "Var är tvålen?", "Varför är det ingen is till punchen?", "The Sukiyaki Syndrome", "Johanssons boogie-woogieval" (det ska va tre-steg i takten...till Tranås i Småland), "The Nej Tack Jump" (Povels inlägg i Kärnkraftsfrågan 1980), "Alla har vi varit små" mm mm.
Jag tycker att han var en bra berättare och inte bara en duktig ordvändare. "Mitt glada trettiotal" kan man höra i "Ramel runt på 80 år". Min favorithistoria är nog "Visa om Holger Löwenadler". 1978 hade Povel blivit invald i Sällskapet Stadsbudskåren: Povel hade fått "mössa nr 16" efter Holger Löwenadlers bortgång och förväntades hålla ett minnestal över hans efterträdare. Men enligt honom själv är han ingen bra talare så han skrev en låt istället.
Endast en film har jag sett och det är "Rattata". Povel gjorde kanske inte fler filmer? Jag har faktiskt ingen aning. Men den är bra och Gunwer är söt. Povel var inte söt men human.
Kommentarer
Trackback