Sommarens sista suck del ett

Sitter äntligen hemma och vilar fötterna efter en kväll med musik som varken var bu eller bä. Det måste vara fel uttryck. Eller kanske rätt uttryckt men inte ett uttryck som gav ljus om hur musiken var. Den var som likström -----------------------------------------------------------------------------. Det rockade på men jag vill ha musik som är berg- och dalbana.

Eftersom jag inte har något spellista har jag redan glömt flera namn. Allt till the Domus var så taskigt så att jag inte tänker nämna grupperna. The Domus var det enda band som lugnade ner tempot, även om de hade sväng i låtarna gick det inte överstyr. Ett plus i kanten för Domus för sången, basen och den allmänna känslan. Tyvärr längtade många personer på Strömsholmen att Deathstars skulle börja spela. Många stod och väntade framför stora scenen där Dödsstjärnorna skulle börja skrika. Men, bättre att spela innan Deathstars än efter. Sound OE hade det rätt surt att ta över efter den stora attraktionen. Ungefär lika många som tillströmmade en timme innan Sound OE äntrade scenen, lika många klämde sig ut som korvstoppning strax innan Sound OE skulle börja. Tråkigt nog, måste jag säga. Gruppen hade fortfarande klara skavanker av att de är nya och lite omogna att plockas. Men de kommer nog att smaka mycket bättre om några år då de är mogna. Kontentan är alltså att Sound OE var de enda som visade någon typ av pzazz. Hoppas inte att bandet drabbas av plötsligt spädbarnsdöd.

Le Mans var en klar besvikelse.

Innan jag drog mig hemåt hämtade vi polarens tjejpolare från Rolling. Hon visste inte vem jag var trots upprepade möten på olika ställen. Strongt jobbat fröken! Det kanske är min otroliga karisma? Jag är bäst på att göra ett kvarstående intryck!

Imorgon är andra dagen av sucken. Jag är inte ens säker på om jag tänker gå. Ska nog betala min Ameliaräkning istället.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback